Kommunistiska Partiet, Helsingborg

Skitig luft för att hålla ”hjältar” vid liv

Jag tar bilen ner genom stan, vilket jag kanske inte borde. Luften i Helsingborgs centrum är stundtals så skitig att det ska bli bussfiler för att minska trafiken. Det har fått handlarna att gå i taket. Först byggdes det stora köpcentrat utanför stan ännu större och nu blir det svårare att ta bilen till affärer, kaféer och restauranger. Några bussfiler vill man inte ha och Moderaterna och Sverigedemokraterna hänger så klart på. En chans för Moderaterna att få handlarna att glömma att partiet stöttar det verkliga hotet mot centrumhandeln – utbyggnaden av handelsområden runt stan.

För mig blir det rätt talande.

De mörkblå skiter i miljön för att freda vinsterna, medan de andra partierna duttar lite med bussfiler.

Ska man ha en miljövänlig stad måste man ställa om på allvar. Bygga ut kollektivtrafiken, fixa justa cykelvägar och kanske viktigast - se till att vi får ett tempo i samhället där vi inte måste slänga oss in i bilen för att hinna med.
Göran Greider, sossen som aldrig kommer att få sitt parti att köpa den politik han egentligen vill ha, skriver i sin bok om Olof Palme: ”Mer än någonsin är det i dag nödvändigt att planera fram det hållbara samhället, bara så kan konsumtions- och produktionsmönstren ändras och bara så kan bördan av den omvandlingen flyttas från den enskilde till det kollektiva och politiska”.

Helt sant. Men något sådant finns naturligtvis inte på den politiska kartan. Där finns över huvud taget inga visioner om ett mer människovänligt samhälle. I stället är det företagens möjligheter till vinst som styr politiken.

Vi kan ta just stadsplanering som exempel. I äldre stadsdelar finns ofta små centra där det en gång fanns post, livsmedelsaffär, distriktssköterska och annan samhällsservice.

”Arbete, Bostäder, Centrum. Ingen skulle behöva åka ifrån förorten. Allt skulle finnas där”, skriver Göran Greider.

Så ser det inte ut idag. När Helsingborgs nyaste och mest välmående stadsdel växer fram kan man inte ens köpa en liter mjölk. En skola finns visserligen i området, men liksom på andra håll i stan börjar många föräldrar dagen med den allt annat än miljövänliga aktiviteten att skjutsa runt barnen till skolor i andra stadsdelar. Gärna till centrum där man vill minska trafiken.

 Fattar jag uppgifterna i media rätt har trafiken inte minskat i centrum. Tvärtom. Då är ju inte centrumhandelns problem att för få kan ta sig till affärerna med bil, utan att folk trots detta hellre handlar någon annan stans. För visst har mindre cityhandlare slagits ut av de stora kedjorna och visst har flera stora kedjor lämnat centrum för köpcentra. Men många klarar sig också bra. Inte sällan med extra hjälp från sänkt arbetsgivaravgift, sänkt krogmoms och billig eller gratis arbetskraft från arbetsförmedlingen. Moderata företagsbidrag utan effekt på arbetslösheten, men som säkert underlättar vardagen på gräddhyllan.

Det är allt lite märkligt. Företagarna framställs som dagens hjältar. De ska fixa tillväxt och arbete. Men om företagande är så bra och samhällsnyttigt undrar man varför de inte oftare klarar sig på egna meriter.

Nu växer till och med hela branscher – Rut – fram på bidrag och blir till riktiga fusk- och skitvillkorsbranscher. Andra tycker sig alltså behöva skitig luft för att klara sig.

Hur är det då med mitt miljösamvete? Bra. Jag brukar faktiskt gå eller cykla till och från centrum. Bor rätt nära. Ska jag handla mat blir det dock bilen. Finns knappt några större livsmedelsaffärer kvar i innerstan.

Julius Nilsson