Intressant Syrien-möte i Helsingborg

Onsdagen den 7:e November besökte Proletärens journalist Patrik Paulov Helsingborg, där han för Kommunistiska Partiets räkning höll ett uppskattat föredrag om kriget i Syrien. För de runt 25 åhörare som slutit upp i folkets hus berättade Patrik engagerat om bakgrunden till våldet i Syrien och de olika grupper som verkar i konflikten.

 

Även hur stora delar av den svenska vänstern (i bred mening) svikit krigsmotståndet togs upp i anförandet, ett ämne som sedan återkom under den efterföljande diskussionen med mötesdeltagarna.

Ett antal Proletären såldes vid mötet och våra insamlingsbössor fylldes på.

Helsingborgsavdelningen vill tacka Patrik för hans goda insats!

Proletären, Helsingborg

Bluff om Rut-jobb avslöjad!

Ett av högerns argument för Rut-avdraget är att det ger invandrare med svag ställning på arbetsmarknaden arbete. Men det stämmer inte, visar en högskolestudie.
 

”Både Rut-företagare och anställda är ofta invandrarkvinnor, det vill säga den grupp i samhället som har det svårast att komma in på arbetsmarknaden”. Citatet kommer från en högerdebattör i en insändardebatt med medlemmar från Kommunistiska Partiet i Helsingborg i lokalpressen. När allt pekar på att Rut är dyrt för staten och ger få jobb har högern ett behov av att kunna visa att också utsatta grupper har något att hämta från de välmåendes städbidrag. Men nu visar högskolan i Kristianstad att invandrare med dåliga språkkunskaper inte är de som anställs av Rut-företagarna. I städbranschen i stort är 44 procent födda utomlands, jämfört med 15 procent av arbetskraften totalt.

Men i Rut-sektorn, där 93 procent av uppdragen är städning, är motsvarande siffra bara 22 procent och andelen är minskande. Bara knappt 12 procent av de som anställts de senaste 12 månaderna är födda utomlands.

Det viktigaste skälet till varför de anställda sökt ett Rut-jobb är arbetsbrist av olika slag till exempel ofrivilligt deltidsarbete eller hotande arbetslöshet. Få har aktivt sökt sig till branschen och bara ungefär åtta procent av dem som fått Rut-jobb är arbetslösa invandrare. Undersökningen visar också att de flesta Rut-anställda har goda språkkunskaper och längre utbildning än i resten av städbranschen. Forskarna ser en möjlig förklaring i att företagen och kunderna efterfrågar arbetskraft som behärskar det svenska språket.

En annan undersökning har kommit fram till att andelen födda utomlands är betydligt högre, drygt 50 procent. En trolig förklaring är att högskolan i Kristianstad undersökt företag med minst fem anställda, medan tidigare undersökning (med betydligt färre svarande) haft en majoritet av företag med 1-4 anställda. Forskarna drar slutsatsen att det finns två hushållsbranscher. En svart där många med utländsk bakgrund arbetar och en vit som domineras av inrikes födda.

Tidigare undersökningar har pekat på att efterfrågan på svarta tjänster är fortsatt stor och till och med ökande, trots Rut. Att svarta jobb ska ha blivit vita motsägs av en enkät från Skatteverket som 2011 visade att bara sex procent av Rut-kunderna gått från svarta till vita tjänster. I högskolans undersökning svarar hela 22 procent att de tillfrågats av kunder om de vill arbeta svart.
Man kan konstatera att en del av undersökningens frågor är okontroversiella att svara på: Var man är född, vilken utbildning man har och vad man jobbat med tidigare. Annat kan vara känsligare. Enligt undersökningen tycker hälften att de har bra betalt och fyra av tio trivs med det som kallas flexibla arbetstider. Forskarna skriver att Rut-anställda trivs med sitt jobb, inte minst arbetstiderna som går att kombinera med familjeliv. Vi ska alltså tro att 18.500-19.500 kronor upplevs som en bra lön och att de i övrigt så hatade delade turerna skulle upplevas som positiva av många.

Har folk vågat vara ärliga? I följebrevet finns löften om anonymitet, men samtidigt är det Rut-företagens arbetsledare som distribuerat enkäten.

Fakta och bakgrund

Rut-anställda

• Medelålder: 42 år.
• Andel kvinnor: 80,6 procent (hotell- och kontorsstädare 78 procent kvinnor).
• Utrikes födda: 22,4 procent (motsvarande andel bland samtliga anställda 15,2 procent, och bland städare 44 procent).
• Mer än var tredje arbetar i Rut-företag med 10-19 anställda och nästan lika många i företag med 5-9 anställda.
• Genomsnittslönen för heltid vid hushållsarbete är 18.500-19.500 kronor per månad.
• Rut-avdragen är till 93 procent städning, 9 procent snöröjning och trädgårdsarbete och en procent barnpassning.
• Högskolan i Kristianstad har fått in 249 svar på sin enkät från 86 arbetsställen. Företagen finns i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg. Högskolan ska göra ytterligare två studier. En om arbetsvillkoren och en om förekomsten av besvärliga kunder, hot, våld och sexuella övergrepp.

Julius Nilsson

Fler i arbete – inte i fattigdom

Svar till Maria Nilsson (C) 30 augusti.

Centerpartisten Maria Nilsson vill att arbetsmarknaden ska reformeras och rörligheten öka. Det hon egentligen menar är att lönerna och a-kassan ska sänkas och anställningstryggheten försämras eller allra helst försvinna. Hon tar avstamp i Tyskland. Här har man med ”reformer” minskat arbetslösheten och ökat konkurrenskraften, argumenterar hon och vill se en liknande utveckling i Sverige.

Vad hon glömmer att berätta är hur ”Hartz-reformerna” har slagit mot många tyskar. Arbetslöshetsersättningen har sänkts och efter ett år är man nere på socialbidragsnivå. Detta har lett till att allt fler jobbar i låglönesektorn – runt var fjärde, de flesta med yrkesutbildning, har minimilön. Man talar om arbetande fattiga och köerna till soppköken växer.

”Många av oss måste ställa in sig på att få en framtida lön som inte längre räcker till att överleva på i Tyskland”, citerar Günther Wallraff, chefsnationalekonomen på Deutsche bank, när han i boken ”Rapport från vår nya sköna värld” beskriver hur fattigdom och kapitalistvälde tagit över – ”som om fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen inte hade existerat och deras framgångar aldrig nåtts”.
På radion kunde man tidigare i år höra hur butiker som säljer subventionerad mat till fattiga tyskar inte längre klarar anstormningen utan funderar på att minska ransonerna. Mellan 2000 och 2010 sjönk reallönerna för tyska löntagare och allt färre har kollektivavtal. I en rapport som kom för knappt ett år sedan slog man fast att andelen fattiga – ungefär var sjunde tysk – ligger kvar på en lika hög nivå även under högkonjunktur.

Det är hela den här härligheten som Maria Nilsson och Centern vill ha mer av i Sverige. Centern tycker att Reinfeldt ökar klasskillnaderna och otryggheten på arbetsmarknaden i alldeles för låg takt. Det ska kanske också sägas att inte fler tyskar är i arbete än andelen svenskar. Tvärtom är sysselsättningen högre i Sverige. Fler unga tyskar har jobb, men betydligt färre äldre. Dessutom har färre lågutbildade tyskar ett jobb att gå till och fler tyskar är långtidsarbetslösa.
Utanförskap och arbetslösheten löses på helt andra sätt om man har folkets och inte företagens vinster som mål. En ordentlig satsning på välfärden och bostadssektorn skulle generera många jobb, liksom arbetstidförkortning med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön. Pengarna finns! Centern och Maria Nilsson talar inte om det men vi har de senaste årens rekordvinster och rekordutdelningar. Vinsterna ökar år efter år på lönernas bekostnad.

LO-tidningen räknade för något år sedan ut att om löneandelen varit densamma som för några årtionden sedan hade statskassan haft hundratals miljarder mer än i dag. Dessa pengar har gjort de redan rika rikare. Pengar som bland mycket annat kunde ha ökat personaltätheten i skola och äldreomsorg. Vilket verkligen skulle ha skapat nya jobb.
Alltså talar Maria Nilsson inte klarspråk. Vi tycker att arbetslöshet och utanförskap skall bekämpas med nya jobb. Det behövs fler händer i vården. Medan Centern vill att äldre skall bli arbetslösa med låg a-kassa och ungdomar skall arbeta för svältlöner. Imponerande visioner för framtiden.

Julius Nilsson, Kommunistiska partiet i Helsingborg
Dennis Andersson, Kommunistiska Partiet i Trelleborg