söndag 19 januari 2014

Prekariatet - så ska vi alla pressas ner i skiten.


Utan skattesubventionerad städerska får inte M-väljarna i Laröd och Domsten livspusslet att gå ihop. Man lider verkligen med dem.

Men det finns också andra som har det tufft – på riktigt.

Massarbetslösheten kompletteras i dag av ett allt osäkrare arbetsliv. Du har kanske inte fast jobb, men tvingas ändå stå redo att hoppa in så fort sms:et från chefen kommer. Du är kanske timanställd, eller vikarie. Eller så har du projektanställning eller blir lurad på garantilön av något fifflande bemanningsföretag.

Ja, nyliberalism och borgerlig arbetslinje bjuder på både det ena och det andra.
 
 
Till överklassen
 
Till Arbetarklassen
    
 
 

Eländet har på senare år getts ett nytt namn: Prekariatet. Proletärer (arbetare) med osäker livssituation.

Det talas om tre grupper.

  1.Arbetarklass som inte har de fasta jobb deras föräldrar hade. I stället har de timanställningar, bemanningsjobb eller vikariat.

     2.  Migranter, gästarbetare och papperslösa.

 3. Unga och välutbildade som trots studier och studieskulder står utan trygghet.

Men får inte folk det bättre efterhand?

Troligen inte. I Guy Standings bok Prekariatet – Den nya farliga klassen beskrivs ett långsamt systemskifte. Fler och fler hamnar i det otrygga arbetslivet. I ett liv som inte går att planera. Man vet inte när man rings in nästa gång, hur mycket arbete man har nästa månad eller om inkomsterna kommer att räcka till mat och hyra.

Sveriges enda större S-märkta ledarsida, den i Aftonbladet, ser problemet men är osäker på om den rörelse man är språkrör för, sossarna och LO, kommer att göra något åt det.  Frågan är tyvärr högst berättigad.

För ett par månader sedan gick S och LO ut med ett gemensamt utspel i form av ett tiopunkters program som ska förbättra villkoren på arbetsmarknaden. Lex Laval ska rivas upp och svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Lagen om offentlig upphandling ska göras om så att det blir möjligt att ställa krav på kollektivavtal och det ska inte vara möjligt att hyra arbetskraft för stadigvarande arbetskraftsbehov. Huvudentreprenörer ska vara ansvariga för att underleverantörer har kollektivavtalsenliga villkor och man ska också få bukt med Cabotagemissbruket inom åkerinäringen mm. Allt låter bra, men man undrar om S-ledaren Löfven verkligen kommer att leverera. Näringslivets, eller som vi säger kapitalets, krav är som bekant S-ledarens lag. Det är nog mer valfläsk än något annat. Och Svenskt näringsliv, kapitalisternas kamporganisation, har naturligtvis protesterat högljutt.

Vi kommunister står bakom S och LO:s tiopunkters program. Vi har krävt en politik i linje med detta i många år.

Att borgarregeringen driver krig mot lönerna inser de flesta. Genom globaliseringen har nyliberalismen pressat våra villkor i 30 år. Med krav på ökade vinster utnyttjar de stora bolagen det faktum att arbetskraften sedan 1980-talet har ökat från 1,5 till 3,3 miljarder människor.

Produktion flyttas till låglöneländer och när man inte kan flytta – bygg, transporter, vård etc – tar man i stället hit billig arbetskraft. Alla regleringar som hindrar arbetskraftinvandring tas bort.

Fattigt folk i olika delar av världen ställs mot varandra. Det är kapitalsets lönedumpning, inte vårt motstånd mot denna, som underblåser främlingsfientlighet och motsättningar mellan arbetare från olika länder.

Vi ställer frågan klass mot klass, medan SD tycker att du ska spotta på utländska arbetskamrater och solidarisera dig med direktörer och ägare som bara väntar på nästa möjlighet att ställa dig utan jobb.

Storbanken Nordeas ordförande, Nordens mäktigaste bankman, Björn ”Nalle” Wahlroos sa i somras att europeiska löner måste ner till kinesisk och indisk nivå för att bli konkurrenskraftiga.

Vi ser tydligt vad den utvecklingen leder till. Ja-sidan i EU-omröstningen på 90-talet sa att vi skulle gå med för jobben och välfärdens skull. Nu är 18 miljoner arbetslösa i EU och 120 miljoner, en fjärdedel av befolkningen, riskerar fattigdom. 43 miljoner har svårt att få pengarna att räcka till för att äta sig mätta.

I Tyskland, det välmående undantaget, har var fjärde löntagare ett låglönejobb. Det enda alternativet till den här utvecklingen stavas k-l-a-s-s-k-a-m-p.

 


 Julius Nilsson

söndag 12 januari 2014

Förbjud bemanningsföretag

Allt färre och allt otryggare jobb. Det är dagens nyliberala verklighet. Den bemanningsanställde får ofta de sämsta arbetsuppgifterna och de otryggaste villkoren. Han eller hon stressas mer än andra och är mer utsatta för arbetsskador. Ofta lurade på de smulor som lagar och kollektivavtal ännu ger oss. Svineriet mot de Profficeanställda på ICA:s lager här i Helsingborg är ett obehagligt exempel. Utnyttjandet av polska arbetare när Filbornaverket byggdes är ett annat.




Vi kommunister kräver att bemanningsföretag förbjuds.



 

 

Lyckad kongress

Som vi tidigare rapporterat har Kommunistiska partiet hållit kongress. Där valde delegater från hela landet ny partiledning och beslutade om nytt partiprogram.

Vår nya partiledare heter Robert Mathiasson, 34 år gammal från Alingsås. Han gästade Helsingborg så sent som i höstas då han föreläste om högerextremism. Till partistyrelsen valdes också Julius Nilsson härifrån Helsingborg.

Läs gärna om vår kongress i tidningen Proletären:

http://www.proletaren.se/ledare/starkt-parti-infor-mojligheternas-ar-2014

torsdag 2 januari 2014

Kommunistiska partiet blickar framåt

Den växande Helsingborgs avdelningen förbreder sig inför Kommunistiska Partiets sjuttonde kongress. Nu till helgen samlas kommunister från hela landet i Göteborg. För att välja en ny ledning och besluta om partiets politik. Valåret 2014 kommer få stor fokus liksom partiprogrammet som genom gått en större förändringsprocess.
 På bilden ser ni några av våra medlemar som är taggade inför kongressen. Vi vill passa på att välkomna alla er som fått nog av högerpolitiken och vill kämpa för en socialistiskpolitik att gå med i kommunistiska partiet. Klasskamp är livets krydda.

Följ händelserna på kongressen via vår Facebook grupp.
https://www.facebook.com/pages/Kommunistiska-Partiet/152953178070559


Diktaturkramare

Med hög svansföring har våra etablerade partier i årtionden talat om den svenska demokratin och inte sällan ifrågasatt kommunisternas demokratisyn.
Samtidigt ingår sossar, moderater, kristdemokrater, folkpartister osv i organisationer som samlar likasinnade partier runt om i världen.

I Socialdemokraternas international har man kindpussats med de styrande diktaturpartierna i Nordafrika och med statskuppartier från Venezuela.
Folkpartiet kramas med statskuppens män i Honduras och moderater och kristdemokrater går till sängs med nästan vem som helst.

I Spanien sitter en högerregering med rötter i Francos fascism och begränsar demonstrationsfriheten.  Tar man sin protest till gator och torg kan det kosta miljonbelopp och att bränna flaggan eller att förolämpa staten eller sprida foto av poliser under demonstrationer kan kosta enorma summor.

En liknande utveckling har drivits fram av Moderaternas systerparti i Ungern, regeringspartiet Fidesz.
Någon som har hört Reinfeldt eller Bildt protestera eller ta avstånd från de odemokratiska fasonerna?
Tänkte väl det.