Sverigedemokraterna gav Fredriksdalsskolan dödsstöten när man stödde borgarnas förslag på nedläggning. Det är tydligt att kommunala skolor lever farligt vem som än styr Helsingborg.
Boendesegregering, fritt skolval och små resurser. Det är högerpolitik som skapat situationen där borgarna och SD kan lägga ner Fredriksdalsskolan i Helsingborg och låta privata Kubikskolan ta över lokalerna. Som skäl anger man få elever, men tar i det sammanhanget inget ansvar för att man inte gett skolan tillräckliga resurser.
Det är tydligt att ingen skola går säker när borgarna har ideologisk lekstuga. Det gäller att ta kamp för våra skolor och kräva att de har resurser till god undervisning i små grupper med utbildade lärare.
Eleverna på Fredriksdal har kämpat för sin skolan och blivit svikna.
”Det är för jävligt. Det är sorgligt. Vi trodde vi skulle klara oss. Vi trodde de skulle satsa på oss. Det här blir jättetufft för framförallt åttorna”, säger elevrådets ordförande.
”De säger att att de ska lyssna på elever och ungdomar. Men alla gjorde ju inte det”, säger en annan elev på skolan.
När HD vill höra hur privata Kubikskolans elever ser på att deras skola ska ta över Fredriksdal sa rektorn och miljöpartisten Lars Dalesjö nej till det önskemålet. Privatskoleelever har tydligen ingen yttranderätt.
Efter nedläggningen befaras att fler kommunala skolor ska läggas ner. Adolfsbergsskolan slaktades för några år sedan och många av oss deltog i kampen för GA och de andra skolorna som sossarna och Moderaterna lade ner för flera år sedan.
Dagen efter beslutet att lägga ner Fredriksdal meddelades att fyra nya friskolor är på väg till Helsingborg.
Socialdemokraterna röstade efter en del velande nej till nedläggning, trots att man inledningsvis var positiva till att låta Kubikskolan ta över.
Vänsterpartiet har hela tiden varit mot en nedläggning och försökt profilera sig i frågan. Men för boendesegregering, fritt skolval och knappa resurser kan inte heller de rödgröna svära sig fria från ansvar.
När Fredriksdalsskolans öde beseglades var det Sverigedemokraterna som fällde avgörandet. SD vägrade i förväg avslöja hur man skulle rösta och satt tysta under den timme debatten varade i nämnden. Efter beslutet motiverade SD-politikern ställningstagandet genom att fåordigt läsa innantill från en lapp.
Man får de politiker man förtjänar - se till att förtjäna bättre, eller ännu hellre: ta kampen för en bättre skola. Vi är gärna med i den striden.
Julius Nilsson, Kommunistiska Partiet i Helsingborg
torsdag 10 mars 2011
onsdag 23 februari 2011
Ta chansen - Prenumerera på Proletären
Under Februari har du chansen att prenumerera på Proletären till mycket förmånliga priser! En vecka återstår av erbjudandet - besök www.proletaren.se och missa inte chansen! Numera är tidningen dessutom helt i färg.
torsdag 10 februari 2011
Visionslöst S med och ger bort Fredriksdalsskolan
Först gav borgarna bort Adolfsbergsskolan till en privatskolekoncern, nu vill man ge bort Fredriksdalsskolan.
Skillnaden mellan då och nu är att Socialdemokraterna den här gången stödjer förslaget. Så långt har det gått. Istället för ambitioner om bra bostadsområden och skolor vill S chansa och släppa iväg skolan till en miljöpartistisk skolkrämare och hans Kubikskola. När Adolfsbergsskolan togs över av Vittra – var sossarna emot. I dag kallar EU-miljonären Jan Andersson Vittra Adolfsberg för ett framgångsexempel.
Ursäkta!
Jag har kollat och kan meddela att Vittra Adolfsberg har få utbildade lärare och få elever. Vittra blev knappast skolans räddning. Det som händer är talande. Ingen behöver ett sosseparti som är som vilka borgare som helst. När välfärden säljs ut ställer sig en sosse glatt i kassan och tar betalt. Om nu inte kompisen, miljöpartisten, Lars Dalesjö får skolan gratis.
Det fanns en tid när Socialdemokraterna byggde folkhemmet. Alla skulle ha bra bostäder, skolor och arbetsplatser. Klart att det fanns skönhetsfläckar. Men visionerna om ett bra samhälle fick arbetarklassen att ställa upp för partiet.
Idag finns inga visioner om ett bättre samhälle. Alla har inte längre en bostad och i de allt mer segregerade områdena förfaller hus och skolor. Friskolorna är inte räddningen. Bland mycket annat negativt är de ansvariga för att elevernas resultat faller.
För den som vill ha ett annat samhälle, ett samhälle utan vinstintressen och där människors behov är det viktiga är i dag Socialdemokraterna ett förlorat parti. Det finns bättre. Kommunisternas lösning för Fredriksdalsskolan är inte nedläggning. Vårt förslag är en rejäl satsning. Gör skolan attraktiv genom små studiegrupper och goda resurser. Inte en spänn till skolkrämare, satsa på eleverna.
Julius Nilsson
ordförande för Kommunistiska partiet i Helsingborg
Skillnaden mellan då och nu är att Socialdemokraterna den här gången stödjer förslaget. Så långt har det gått. Istället för ambitioner om bra bostadsområden och skolor vill S chansa och släppa iväg skolan till en miljöpartistisk skolkrämare och hans Kubikskola. När Adolfsbergsskolan togs över av Vittra – var sossarna emot. I dag kallar EU-miljonären Jan Andersson Vittra Adolfsberg för ett framgångsexempel.
Ursäkta!
Jag har kollat och kan meddela att Vittra Adolfsberg har få utbildade lärare och få elever. Vittra blev knappast skolans räddning. Det som händer är talande. Ingen behöver ett sosseparti som är som vilka borgare som helst. När välfärden säljs ut ställer sig en sosse glatt i kassan och tar betalt. Om nu inte kompisen, miljöpartisten, Lars Dalesjö får skolan gratis.
Det fanns en tid när Socialdemokraterna byggde folkhemmet. Alla skulle ha bra bostäder, skolor och arbetsplatser. Klart att det fanns skönhetsfläckar. Men visionerna om ett bra samhälle fick arbetarklassen att ställa upp för partiet.
Idag finns inga visioner om ett bättre samhälle. Alla har inte längre en bostad och i de allt mer segregerade områdena förfaller hus och skolor. Friskolorna är inte räddningen. Bland mycket annat negativt är de ansvariga för att elevernas resultat faller.
För den som vill ha ett annat samhälle, ett samhälle utan vinstintressen och där människors behov är det viktiga är i dag Socialdemokraterna ett förlorat parti. Det finns bättre. Kommunisternas lösning för Fredriksdalsskolan är inte nedläggning. Vårt förslag är en rejäl satsning. Gör skolan attraktiv genom små studiegrupper och goda resurser. Inte en spänn till skolkrämare, satsa på eleverna.
Julius Nilsson
ordförande för Kommunistiska partiet i Helsingborg
tisdag 25 januari 2011
Kommunistiska Partiets kongress och jubileum
Kommunistiska Partiet genomförde sin 16:e kongress i början av Januari, följd av en fantastisk jubileumsgala. Läs mer på Kommunistiska Partiets centrala hemsida.
Kongressen: http://www.kommunisterna.org/nyheter/2011/01/givande-kongress-genomf-rd
Jubileumsgalan: http://www.kommunisterna.org/nyheter/2011/01/fantastisk-jubileumsgala
torsdag 6 januari 2011
Världsungdomsfestivalen i Sydafrika
Lukas Persson, en av medlemmarna i Kommunistiska Partiets ungdomsförbund RKU i Helsingborg är nyss hemkommen från Världsungdomsfestivalen i Sydafrika. Nedan följer hans berättelse om resan.
Information om den 17:e världsungdomsfestivalen!
För första gången anordnades festivalen söder om Sahara sedan starten 1947. Festivalen anordnas regelbundet, och är ett evenemang för vänsterungdomar som kämpar för en antiimperialistisk värld. På årets festival i Sydafrika mellan den 13-21 december deltog ca 15500 personer från 126 länder. Från RKU åkte åtta delegater. Temat på årets festival var ”För en värld av fred, vänskap, solidaritet och social omvälvning, låt oss besegra imperialismen!".
Skulle jag snabbt beskriva hur jag upplevde festivalen skulle det bli med dessa ord: intressanta diskussioner, sång och dans, fast det var ändå så mycket mer. Att resa till Sydafrika har alltid varit en önskan som jag velat uppleva i mitt liv, så att få göra det i samband med världsungdomsfestivalen och träffa massa vänstersinnade ungdomar från hela världen, var inget svårt beslut att fatta. Festivalens invigningsceremoni hölls på Lucas Moripe stadium, en nybygg arena inför fotbolls-VM i sommras, där varje lands delegater fick tåga in inför de andra nationernas enorma jubel. Innan det var RKU's tur att tåga in på arenan blev vi ständigt stoppade för fotografering, detta pga vi hade festivalens coolaste banderoll. Väl inne på stadium möttes vi av omkring tolvtusen människors jubel en väldigt häftig upplevelse. Efter det höll bla ANCYL ordförande Julius Malema ett uppskattat tal, även Sydafrikas president Jacob Zuma höll tal.
De följande festivaldagarna hade varje världsdel varsin dag, med olika teman som tex antiimperialism, kampen mot antikommunismen, frige dem fem kubanerna, konflikten i mellanöstern m.m, förutom dag fyra som var en ledig dag. Festivalområdet var uppdela i två stora byggnader, en byggnad där man hade seminarium och workshops, den andra byggnaden som var fylld med många små montrar där dem olika ländernas representanter kunde dela ut sitt material. Sverige och RKU blev inte tilldelad någon monter så vi gjorde en liten kupp och ockuperade israels bas, något som blev väldigt uppskattat av festivaldeltagarna. RKU höll i fyra stycken seminarium: bostadsfrågan, klimat, kultur och skolan. Det blev lite spretigt för man hade bara en kort tid att framföra dessa stora ämnen, men det var ändå väldigt lärorikt. Men den huvudsakliga delen med festivalen är att skapa kontakt och byta erfarenheter mellan andra kommunistiska ungdomsförbund från hela världen, men även att få höra om situationen i de olika länderna och hur deras kamp drivs.
En av dagarna fick vi i RKU-delegationen följa med några ANC kamrater på en resa genom Johannesburg, här besökte vi bla Oliver Tambo grav, Tambo som var ANC president mellan 1953 fram till 1991 då han lämna över makten till den frisläppte Nelson Mandela, Oliver dog två år senare.
Huvudsyftet med resan var att vi skulle få se en av Sydafrikas fattiga kåkstäder, förorten vi besökte hette Soweto township, ett område på 150km2& en befolkning med ca 1,3 miljoner människor. Fattigdomen är fortfarande ett väldigt utbrett och stort problem i Sydafrika, och det fick man verkligen bevisat i Soweto township men även när man vandrade på Pretorias gator.
Dagen efter vi besökte Soweto township var sista dagen av festivalen, den skulle avslutas med en jättestor demonstration genom Pretoria, där alla omkring 15000 deltagare gick med sina olika organisationer, demonstrationen slutade i parken vid unionsbyggnaderna där de hölls tal och senare musikunderhållning.
Mitt personliga intryck från festivalen är väldigt positivt, man träffade många trevliga människor, bytte idéer och fick ta del av deras kamp och hur situationen ser ut i deras länder. Men det land man lärde sig mest om var utan tvekan Sydafrika, ett land som har en lång väg att gå innan fattigdomen och orättvisorna är raderade. Men som ANCYL´s president Julius Malema nämnde under sitt tal på invigningsceremonin ”att apartheid systemet är inte krossat tills vi har tagit rikedomarna från överklassen och gett tillbaka samhället”. Med en sådan inställning av ett ledande ungdomsförbund ser framtiden ljus ut för Sydafrika.
När jag nu sitter och skriver denna analys om min resa i Sydafrika gör jag de som en stark ungkommunist, och har en resa jag aldrig kommer glömma i bagaget, ett minne för livet!.
Intervjuer med två deltagare
Namn: Yuri Qui´nones, 29år
Organisation: PSUV/Venezuela
Vad tycker du om festivalen?
Festivalen är en väldigt viktig händelse för alla vänsterungdomar över hela världen, att kunna byta erfarenheter och kunskap med varandra, och sen när man återvänder hem kunna sprida dessa idéer till kamraterna i Venezuela. Det är även intressant att få information om hur situationen ser ut för dem olika ungdomsförbund världen över. Men festivalen är inte enbart politik utan även trevlig underhållning med musik, dans och trevlig kamratskap.
Hur många delegater har ni skickat från Venezuela till Sydafrika?
Omkring 50 stycken men de kommer fortfarande delegater från Venezuela med nya plan så några till lär dyka upp.
Varför har du tagit ställning för socialismen?
Jag växte upp med kommunister till föräldrar och fick lära mig tidigt att kollektivet var de viktigaste. Venezuela har under väldigt många år drabbats av utsugning där ett fåtal människor fick ta del av rikedomarna, medan majoritet av Venezuelas befolkning fick leva i fattigdom. Men situationen i Venezuela ser betydligt ljusare ut idag med Hugo Chavez som president. Han har fått majoriteten av befolkningen i landet att förstå att det ända sättet att slå sig fri från utsugningen och imperialismen är att organisera sig och bygga socialism. Men inte enbart för människans skull utan även för miljöns och jordens existens. Kapitalismen är ett felaktigt system, ett omänskligt system som måste krossas och ersättas av socialism. Socialismen måste bli en del av livet!
Namn: Andra´s Hosslú, 16 år
Organisation: Hungarian Communist Workers Party/Ungern
Varför är du kommunist?
Jag tog ställning för kommunismen pga. hur detta kapitalistiska system inte utgår från människans behov utan enbart efter vinster. Det är speciellt tydligt nu under krisen hur vanligt folk får betala den med ökad arbetslöshet, sämre löner, nedrustad välfärd och höjd pensionsålder. Allt detta medan kapitalisterna och överklassen bara blir rikare och rikare. Vårt parti i Ungern kämpar tappert för att vanligt folk ska förstå situationen, men kampen är extra svår i Ungern pga. regeringens beslut att förbjuda kommunistiska symboler. Men vi fortsätter kämpa med appellmöten & flygbladsutdelning, vi har även varit väldigt aktiva i skolorna där vi har delat ut mycket material som har lett till att många ungdomar sökt sig till vår organisation.
Vad tycker du om festivalen och vad har du lärt dig?
Jag anser den har varit väldigt lärorik, och jag tycker det är intressant att diskutera och skaffa idéer hur man kan får sin organisation att växa. Jag har även varit på många intressanta seminarier. Det stärker verkligen en som ungkommunist att få delta på en sån här festival, med så många ungdomar från hela världen som kämpar för samma sak som jag!
Information om den 17:e världsungdomsfestivalen!
För första gången anordnades festivalen söder om Sahara sedan starten 1947. Festivalen anordnas regelbundet, och är ett evenemang för vänsterungdomar som kämpar för en antiimperialistisk värld. På årets festival i Sydafrika mellan den 13-21 december deltog ca 15500 personer från 126 länder. Från RKU åkte åtta delegater. Temat på årets festival var ”För en värld av fred, vänskap, solidaritet och social omvälvning, låt oss besegra imperialismen!".
Skulle jag snabbt beskriva hur jag upplevde festivalen skulle det bli med dessa ord: intressanta diskussioner, sång och dans, fast det var ändå så mycket mer. Att resa till Sydafrika har alltid varit en önskan som jag velat uppleva i mitt liv, så att få göra det i samband med världsungdomsfestivalen och träffa massa vänstersinnade ungdomar från hela världen, var inget svårt beslut att fatta. Festivalens invigningsceremoni hölls på Lucas Moripe stadium, en nybygg arena inför fotbolls-VM i sommras, där varje lands delegater fick tåga in inför de andra nationernas enorma jubel. Innan det var RKU's tur att tåga in på arenan blev vi ständigt stoppade för fotografering, detta pga vi hade festivalens coolaste banderoll. Väl inne på stadium möttes vi av omkring tolvtusen människors jubel en väldigt häftig upplevelse. Efter det höll bla ANCYL ordförande Julius Malema ett uppskattat tal, även Sydafrikas president Jacob Zuma höll tal.
De följande festivaldagarna hade varje världsdel varsin dag, med olika teman som tex antiimperialism, kampen mot antikommunismen, frige dem fem kubanerna, konflikten i mellanöstern m.m, förutom dag fyra som var en ledig dag. Festivalområdet var uppdela i två stora byggnader, en byggnad där man hade seminarium och workshops, den andra byggnaden som var fylld med många små montrar där dem olika ländernas representanter kunde dela ut sitt material. Sverige och RKU blev inte tilldelad någon monter så vi gjorde en liten kupp och ockuperade israels bas, något som blev väldigt uppskattat av festivaldeltagarna. RKU höll i fyra stycken seminarium: bostadsfrågan, klimat, kultur och skolan. Det blev lite spretigt för man hade bara en kort tid att framföra dessa stora ämnen, men det var ändå väldigt lärorikt. Men den huvudsakliga delen med festivalen är att skapa kontakt och byta erfarenheter mellan andra kommunistiska ungdomsförbund från hela världen, men även att få höra om situationen i de olika länderna och hur deras kamp drivs.
En av dagarna fick vi i RKU-delegationen följa med några ANC kamrater på en resa genom Johannesburg, här besökte vi bla Oliver Tambo grav, Tambo som var ANC president mellan 1953 fram till 1991 då han lämna över makten till den frisläppte Nelson Mandela, Oliver dog två år senare.
Huvudsyftet med resan var att vi skulle få se en av Sydafrikas fattiga kåkstäder, förorten vi besökte hette Soweto township, ett område på 150km2& en befolkning med ca 1,3 miljoner människor. Fattigdomen är fortfarande ett väldigt utbrett och stort problem i Sydafrika, och det fick man verkligen bevisat i Soweto township men även när man vandrade på Pretorias gator.
Dagen efter vi besökte Soweto township var sista dagen av festivalen, den skulle avslutas med en jättestor demonstration genom Pretoria, där alla omkring 15000 deltagare gick med sina olika organisationer, demonstrationen slutade i parken vid unionsbyggnaderna där de hölls tal och senare musikunderhållning.
Mitt personliga intryck från festivalen är väldigt positivt, man träffade många trevliga människor, bytte idéer och fick ta del av deras kamp och hur situationen ser ut i deras länder. Men det land man lärde sig mest om var utan tvekan Sydafrika, ett land som har en lång väg att gå innan fattigdomen och orättvisorna är raderade. Men som ANCYL´s president Julius Malema nämnde under sitt tal på invigningsceremonin ”att apartheid systemet är inte krossat tills vi har tagit rikedomarna från överklassen och gett tillbaka samhället”. Med en sådan inställning av ett ledande ungdomsförbund ser framtiden ljus ut för Sydafrika.
När jag nu sitter och skriver denna analys om min resa i Sydafrika gör jag de som en stark ungkommunist, och har en resa jag aldrig kommer glömma i bagaget, ett minne för livet!.
Intervjuer med två deltagare
Namn: Yuri Qui´nones, 29år
Organisation: PSUV/Venezuela
Vad tycker du om festivalen?
Festivalen är en väldigt viktig händelse för alla vänsterungdomar över hela världen, att kunna byta erfarenheter och kunskap med varandra, och sen när man återvänder hem kunna sprida dessa idéer till kamraterna i Venezuela. Det är även intressant att få information om hur situationen ser ut för dem olika ungdomsförbund världen över. Men festivalen är inte enbart politik utan även trevlig underhållning med musik, dans och trevlig kamratskap.
Hur många delegater har ni skickat från Venezuela till Sydafrika?
Omkring 50 stycken men de kommer fortfarande delegater från Venezuela med nya plan så några till lär dyka upp.
Varför har du tagit ställning för socialismen?
Jag växte upp med kommunister till föräldrar och fick lära mig tidigt att kollektivet var de viktigaste. Venezuela har under väldigt många år drabbats av utsugning där ett fåtal människor fick ta del av rikedomarna, medan majoritet av Venezuelas befolkning fick leva i fattigdom. Men situationen i Venezuela ser betydligt ljusare ut idag med Hugo Chavez som president. Han har fått majoriteten av befolkningen i landet att förstå att det ända sättet att slå sig fri från utsugningen och imperialismen är att organisera sig och bygga socialism. Men inte enbart för människans skull utan även för miljöns och jordens existens. Kapitalismen är ett felaktigt system, ett omänskligt system som måste krossas och ersättas av socialism. Socialismen måste bli en del av livet!
Namn: Andra´s Hosslú, 16 år
Organisation: Hungarian Communist Workers Party/Ungern
Varför är du kommunist?
Jag tog ställning för kommunismen pga. hur detta kapitalistiska system inte utgår från människans behov utan enbart efter vinster. Det är speciellt tydligt nu under krisen hur vanligt folk får betala den med ökad arbetslöshet, sämre löner, nedrustad välfärd och höjd pensionsålder. Allt detta medan kapitalisterna och överklassen bara blir rikare och rikare. Vårt parti i Ungern kämpar tappert för att vanligt folk ska förstå situationen, men kampen är extra svår i Ungern pga. regeringens beslut att förbjuda kommunistiska symboler. Men vi fortsätter kämpa med appellmöten & flygbladsutdelning, vi har även varit väldigt aktiva i skolorna där vi har delat ut mycket material som har lett till att många ungdomar sökt sig till vår organisation.
Vad tycker du om festivalen och vad har du lärt dig?
Jag anser den har varit väldigt lärorik, och jag tycker det är intressant att diskutera och skaffa idéer hur man kan får sin organisation att växa. Jag har även varit på många intressanta seminarier. Det stärker verkligen en som ungkommunist att få delta på en sån här festival, med så många ungdomar från hela världen som kämpar för samma sak som jag!
lördag 1 januari 2011
Två städer – två skandaler
I Landskrona fick en lärare behålla jobbet trots att han var grovt rasistisk mot sina elever. I Helsingborg omplacerades en lärare som försvarat en arbetskamrat som kritiserat Skolstadens chefer.
Nu har rasistläraren sagt upp sig själv och omplaceringen dragits tillbaka. Men det ändrar inget i sak. I den ena staden tycker skolcheferna att man kan vara lärare trots att man varit rasistisk mot sina elever och i den andra gör man allt för att tysta de som vågar ta strid för en bra skola.
Vi kommunister är inte för yrkesförbud för lärare med sverigedemokratiska eller folkpartistiska värderingar. Men vi kräver att eleverna inte ska behöva utsättas för rasism i skolan.
I Helsingborg har vi i två valrörelser drivit kravet på yttrandefrihet för de kommunanställda. Skolchefer som omplacerar lärare och kräver lojalitsförklaringar bör skiljas från sina uppdrag.
Nu har rasistläraren sagt upp sig själv och omplaceringen dragits tillbaka. Men det ändrar inget i sak. I den ena staden tycker skolcheferna att man kan vara lärare trots att man varit rasistisk mot sina elever och i den andra gör man allt för att tysta de som vågar ta strid för en bra skola.
Vi kommunister är inte för yrkesförbud för lärare med sverigedemokratiska eller folkpartistiska värderingar. Men vi kräver att eleverna inte ska behöva utsättas för rasism i skolan.
I Helsingborg har vi i två valrörelser drivit kravet på yttrandefrihet för de kommunanställda. Skolchefer som omplacerar lärare och kräver lojalitsförklaringar bör skiljas från sina uppdrag.
söndag 12 december 2010
Ohållbar situation på lasarettet
Det är så trångt på lasarettet i Helsingborg att Arbetsmiljöverket tar ut ett vite på 100 000 kronor. För jävligt naturligtvis, men inget att förvåna sig över efter borgerliga och socialdemokratiska nedskärningar.
Sjukhuschefen Claes Lindoff tycker att man får leva med platsbrist och säger att bara primärvården avlastar så blir det bättre. Som tur är får han inte stå oemotsagd. Det låter helt annorlunda när överläkaren Lars Danielsson får komma till tals. Han sågar sjukhuschefens inställning och säger att platssituationen är så pressad att vården inte alltid kan betecknas som god och säker.
-Vi har en ohållbar situation där vi inte längre klarar vårt uppdrag. Vi kan inte rationalisera mer.
Han avfärdar att en bättre primärvård skulle lösa problemen. I stället anser han att stängda vårdavdelningar i Ängelholm måste öppnas och fler platser skapas i Helsingborg.
Byråkraten tar ansvar för sin nedskärningsbudget. Överläkaren tar ansvar för sina patienter. Vem av de båda som älskas av våra borgerliga politiker behöver vi inte fundera över.
Sjukhuschefen Claes Lindoff tycker att man får leva med platsbrist och säger att bara primärvården avlastar så blir det bättre. Som tur är får han inte stå oemotsagd. Det låter helt annorlunda när överläkaren Lars Danielsson får komma till tals. Han sågar sjukhuschefens inställning och säger att platssituationen är så pressad att vården inte alltid kan betecknas som god och säker.
-Vi har en ohållbar situation där vi inte längre klarar vårt uppdrag. Vi kan inte rationalisera mer.
Han avfärdar att en bättre primärvård skulle lösa problemen. I stället anser han att stängda vårdavdelningar i Ängelholm måste öppnas och fler platser skapas i Helsingborg.
Byråkraten tar ansvar för sin nedskärningsbudget. Överläkaren tar ansvar för sina patienter. Vem av de båda som älskas av våra borgerliga politiker behöver vi inte fundera över.
söndag 28 november 2010
Arbetare på låtsas eller på riktigt
För att lura över arbetarväljare som var trötta på sossarna började Moderaterna kalla sig för ”nya arbetarpartiet” i valrörelsen 2006. Vi har visat det tidigare – talet om arbetarparti är bluff. Moderaterna är överhetens parti. I kommunfullmäktige sitter 23 moderater. Inte en enda är arbetare – alla tillhör den mer välbärgade delen av medelklassen.
När de tunga uppdragen delas ut ser det ut på samma sätt. Inte en enda arbetare bland de 19 borgare som blir ordförande i nämnder och bolag. Moderaterna har yrke som kommunikationskonsult, polis, marknadsekonom, officer, jurist, lantbrukare och major. De bor i centrum, på Tågaborg, i Laröd och på Råå. Ingen bor i arbetarområden.
Samma dag som jag sitter och tittar på valsedlarna publicerar Aftonbladet en debattartikel av sossen Harald Ullman. Jag vet inte vem han är men läser på och får reda på att han är känd för att ha skickat en privatdetektiv efter en journalist, hjälpt företag som sålt polsk tandvård i Sverige utan kollektivavtal och med många anmälningar, och för att stödja nöjesstället Berns svinerier mot sin städpersonal. I sin iver att stoppa sossarnas partivänster inför ordförandevalet spottar han ur sig att färre än 15 procent av befolkningen är arbetarklass. De flesta är relativt välmående medelklass.
Jag drar slutsatsen:
Moderaterna vill låtsas vara arbetarparti för att få fler väljare.
Socialdemokraterna låtsas att alla är medelklass för att kunna vrida politiken ännu längre åt höger.
Vi kommunister anser att den helt osynliggjorda arbetarklassen är i majoritet. Då räknar vi in LO-yrkena och närstående i TCO. Räknar man med icke yrkesverksamma, arbetslösa och en del andra grupper blir andelen som tjänar på arbetarpolitik ännu större. Man blir inte medelklass för att jobbskatteavdraget ger en extra slant varje månad. Det sitter i arbetsuppgifterna, lönen och möjligheten att påverka sin arbetssituation.
Julius Nilsson
När de tunga uppdragen delas ut ser det ut på samma sätt. Inte en enda arbetare bland de 19 borgare som blir ordförande i nämnder och bolag. Moderaterna har yrke som kommunikationskonsult, polis, marknadsekonom, officer, jurist, lantbrukare och major. De bor i centrum, på Tågaborg, i Laröd och på Råå. Ingen bor i arbetarområden.
Samma dag som jag sitter och tittar på valsedlarna publicerar Aftonbladet en debattartikel av sossen Harald Ullman. Jag vet inte vem han är men läser på och får reda på att han är känd för att ha skickat en privatdetektiv efter en journalist, hjälpt företag som sålt polsk tandvård i Sverige utan kollektivavtal och med många anmälningar, och för att stödja nöjesstället Berns svinerier mot sin städpersonal. I sin iver att stoppa sossarnas partivänster inför ordförandevalet spottar han ur sig att färre än 15 procent av befolkningen är arbetarklass. De flesta är relativt välmående medelklass.
Jag drar slutsatsen:
Moderaterna vill låtsas vara arbetarparti för att få fler väljare.
Socialdemokraterna låtsas att alla är medelklass för att kunna vrida politiken ännu längre åt höger.
Vi kommunister anser att den helt osynliggjorda arbetarklassen är i majoritet. Då räknar vi in LO-yrkena och närstående i TCO. Räknar man med icke yrkesverksamma, arbetslösa och en del andra grupper blir andelen som tjänar på arbetarpolitik ännu större. Man blir inte medelklass för att jobbskatteavdraget ger en extra slant varje månad. Det sitter i arbetsuppgifterna, lönen och möjligheten att påverka sin arbetssituation.
Julius Nilsson
tisdag 23 november 2010
Studiecirkel i Landskrona
Onsdagen den 24:e November klockan 18.00, fortsätter vår marxistiska grundkurs med ett föredrag om ”Staten och demokratin” med Anders Carlsson, ordf. Kommunistiska Partiet. Är du intresserad? Kontakta Björn 0418-27115 eller Lukas 073-3145510, eller bara dyk upp! Platsen är Folkets Hus, lokal Vipan, i Landskrona.
måndag 8 november 2010
Högerns brott finns inte bara i historien
”Politikers demokratiska pålitlighet är sprängstoff decennier efter att olika tvivelaktiga uttalanden och handlingar begåtts”, skriver HD. Det skulle kunna handla om Moderaternas kamp mot rösträtt och demokrati. Det skulle också kunna handla om sossarnas olagliga åsiktsregistrering. Eller varför inte Folkpartiets stöd till högerns blodiga statskupper i Latinamerika.
Men så är det inte. Naturligtvis handlar det om vänsterns ”gamla synder”. En dansk politiker som för 20 år sedan var ordförande för Moskvatrogna Danmarks Kommunistiska Parti. DKP tog emot miljoner i stöd från Moskva och skrev hyllningstelegram till kompisarna i öst. Knappast en nyhet. Det har varit känt länge.
Att det diskuteras i Danmark är inte konstigt. Vänstern ser ut att kunna vinna nästa års val och attacken mot Ole Sohn, som han heter, är en del av högerns valkampanj.
För HD blir det en möjlighet att spotta lite på kommunismen i största allmänhet och att nämna Lars Ohly så där lagom många gånger i samma artikel så att vi ska förstå att också han är ond och farlig.
Att Vänsterpartiet slängt mycket av sin politik över bord för att få vara med i det rödgröna samarbetet räcker inte. Bara tanken på att det finns människor som kan ha idéer om ett annat samhälle får högern att känna sig hotad. Därför ska socialismen hela tiden misskrediteras. Hade det funnits någon hederlighet hade blickarna riktats mot högern. Det är högern som mördar i Irak, Palestina. Afghanistan och Honduras. Det är högerns politik som skapat krisen och det är högern som låter folket betala densamma med arbetslöshet, social misär och till och med matbrist i de fattigaste länderna. Så gör man i dag och så har man gjort många gånger tidigare.
Vårt parti, Kommunistiska Partiet, bildades i opposition mot den urartning av socialismen som utvecklades i Östeuropa. Kamraterna som drog igång partiet 1970 kände sig inte hemma i partier som fällde upp paraplyet i Sverige när det regnade i Moskva.
Ändå får man inte glömma att det system som borgarna försöker framställa som alltigenom totalitärt och människofientligt har sina förespråkare, också i de länder som levt under den östeuropeiska varianten. I Rumänien anser 61 procent att kommunismen är en bra idé. 49 procent tycker att livet var bättre under socialismen, medan bara 23 procent tycker att det var sämre. I fjol sa 72 procent av ungrarna att de har det sämre i dag än under kommunismen. Samma åsikt hade 62 procent av bulgarerna och 39 procent av ryssarna. 61 procent av ryssarna anser att Sovjetunionens sammanbrott var något dåligt.
I en annan undersökning var det bara 11 procent av 30000 tillfrågade i 27 länder som ansåg att marknadskapitalismen fungerar väl. Det har stått i HD. Så visst är socialismen ”sprängstoff”…
Till sist, HD:s chefredaktör skriver att ett så ”marginellt parti” som vårt blev omskrivna i valrörelsen bara för att vi har ett lokalt handlingsprogram. Räknar man bara röster finns det större partier. Men för kampen mot social slakt som skolnedläggningar och i kamp mot USA-imperialism och israeliskt mördande är vårt lilla marginella parti inte så marginellt. I dessa och i många andra frågor gör vi stor skillnad, större än HD.
Men så är det inte. Naturligtvis handlar det om vänsterns ”gamla synder”. En dansk politiker som för 20 år sedan var ordförande för Moskvatrogna Danmarks Kommunistiska Parti. DKP tog emot miljoner i stöd från Moskva och skrev hyllningstelegram till kompisarna i öst. Knappast en nyhet. Det har varit känt länge.
Att det diskuteras i Danmark är inte konstigt. Vänstern ser ut att kunna vinna nästa års val och attacken mot Ole Sohn, som han heter, är en del av högerns valkampanj.
För HD blir det en möjlighet att spotta lite på kommunismen i största allmänhet och att nämna Lars Ohly så där lagom många gånger i samma artikel så att vi ska förstå att också han är ond och farlig.
Att Vänsterpartiet slängt mycket av sin politik över bord för att få vara med i det rödgröna samarbetet räcker inte. Bara tanken på att det finns människor som kan ha idéer om ett annat samhälle får högern att känna sig hotad. Därför ska socialismen hela tiden misskrediteras. Hade det funnits någon hederlighet hade blickarna riktats mot högern. Det är högern som mördar i Irak, Palestina. Afghanistan och Honduras. Det är högerns politik som skapat krisen och det är högern som låter folket betala densamma med arbetslöshet, social misär och till och med matbrist i de fattigaste länderna. Så gör man i dag och så har man gjort många gånger tidigare.
Vårt parti, Kommunistiska Partiet, bildades i opposition mot den urartning av socialismen som utvecklades i Östeuropa. Kamraterna som drog igång partiet 1970 kände sig inte hemma i partier som fällde upp paraplyet i Sverige när det regnade i Moskva.
Ändå får man inte glömma att det system som borgarna försöker framställa som alltigenom totalitärt och människofientligt har sina förespråkare, också i de länder som levt under den östeuropeiska varianten. I Rumänien anser 61 procent att kommunismen är en bra idé. 49 procent tycker att livet var bättre under socialismen, medan bara 23 procent tycker att det var sämre. I fjol sa 72 procent av ungrarna att de har det sämre i dag än under kommunismen. Samma åsikt hade 62 procent av bulgarerna och 39 procent av ryssarna. 61 procent av ryssarna anser att Sovjetunionens sammanbrott var något dåligt.
I en annan undersökning var det bara 11 procent av 30000 tillfrågade i 27 länder som ansåg att marknadskapitalismen fungerar väl. Det har stått i HD. Så visst är socialismen ”sprängstoff”…
Till sist, HD:s chefredaktör skriver att ett så ”marginellt parti” som vårt blev omskrivna i valrörelsen bara för att vi har ett lokalt handlingsprogram. Räknar man bara röster finns det större partier. Men för kampen mot social slakt som skolnedläggningar och i kamp mot USA-imperialism och israeliskt mördande är vårt lilla marginella parti inte så marginellt. I dessa och i många andra frågor gör vi stor skillnad, större än HD.
tisdag 19 oktober 2010
Marxistisk grundcirkel i Helsingborg
Kommunistiska Partiets ungdomsförbund RKU startar en grundcirkel i marxism för ungdomar i Helsingborg. Nu på Onsdag (20 Oktober) kl 18:00 är första mötet. Är du intresserad, e-posta kphelsingborg@telia.com för mer info!
Man kan vara med även om man missat något möte sen innan.
Man kan vara med även om man missat något möte sen innan.
lördag 9 oktober 2010
Studiecirkel i Landskrona
Är du intresserad av att lära dej mer om socialism och marxism? Kom då gärna till vår studiecirkel under lättsamma former i Landskrona! Inga förkunskaper krävs.
Första mötet är tisdagen den 12:e Oktober, klockan 18.00 - 20.00 på Folkets Hus, lokal Vipan.
Introduktionsmötet hålls av Robert Mathiasson från partistyrelsen. Vill du ha mer information, kontakta Björn 0418-27115 eller Lukas 073-3145510.
Första mötet är tisdagen den 12:e Oktober, klockan 18.00 - 20.00 på Folkets Hus, lokal Vipan.
Introduktionsmötet hålls av Robert Mathiasson från partistyrelsen. Vill du ha mer information, kontakta Björn 0418-27115 eller Lukas 073-3145510.
tisdag 28 september 2010
Summering av valkampanjen
Med en för vårt ännu lilla parti rätt så aktiva valrörelse kan vi konstatera att partiet och RKU vunnit medlemmar och sympatisörer och att vår tidning Proletären fått fler prenumeranter. Vi har också fått bra respons på stan och många klickar in på vår lokala hemsida.
Ändå är vårt valresultat uselt. Vi backade från en redan låg nivå och fick 180 röster. Vi förlorade väljare på norr och höll siffrorna hyfsat i resten av stan. Där vi har fått ut våra flygblad ligger vi som bäst på 1 till 1,7 procent.
Vi tvingas dra slutsatsen att i det här valet har inte ens alla våra nära vänner och sympatisörer lagt sin röst på oss. Kanske har man sett en röst på oss som bortkastad och hoppats att högern och sd skulle gå att stoppa genom att rösta på de rödgröna. Vänsterpartiet har varit nästan helt osynliga och svaga i flera år, ändå går de svagt framåt.
Vi måste också diskutera vad vi kan göra bättre. Det finns bevisligen saker i vår socialistiska politik som går hem. Vi märker det i vår politiska vardag och vi ser det i Lysekil där vårt parti stadigt växer och nu har över 7 procent.
Nu slår vi tillfälligt av på takten. Vi ska samla kraft, analysera läget och fundera på hur vi fortsätter bygga det Kommunistiska Partiet. Vi lever i en tuff tid med osäker arbetsmarknad, 7000 arbetslösa helsingborgare och försämrad välfärd.
Något alternativ till kamp finns inte.
Ändå är vårt valresultat uselt. Vi backade från en redan låg nivå och fick 180 röster. Vi förlorade väljare på norr och höll siffrorna hyfsat i resten av stan. Där vi har fått ut våra flygblad ligger vi som bäst på 1 till 1,7 procent.
Vi tvingas dra slutsatsen att i det här valet har inte ens alla våra nära vänner och sympatisörer lagt sin röst på oss. Kanske har man sett en röst på oss som bortkastad och hoppats att högern och sd skulle gå att stoppa genom att rösta på de rödgröna. Vänsterpartiet har varit nästan helt osynliga och svaga i flera år, ändå går de svagt framåt.
Vi måste också diskutera vad vi kan göra bättre. Det finns bevisligen saker i vår socialistiska politik som går hem. Vi märker det i vår politiska vardag och vi ser det i Lysekil där vårt parti stadigt växer och nu har över 7 procent.
Nu slår vi tillfälligt av på takten. Vi ska samla kraft, analysera läget och fundera på hur vi fortsätter bygga det Kommunistiska Partiet. Vi lever i en tuff tid med osäker arbetsmarknad, 7000 arbetslösa helsingborgare och försämrad välfärd.
Något alternativ till kamp finns inte.
måndag 20 september 2010
Det viktigaste valet återstår!
Då välnämnden inte vill räkna Kommunistiska Partiets röster på valnatten får vi vänta tills på onsdag innan vi får veta hur många röster vi fått. Det enda vi vet säkert är att vi hade en bra bit kvar till ett mandat. Men alla som har röstat på oss kan vara säkra på att vi kommer att förvalta ert förtroende genom att kämpa hårt mot högerpolitiken under kommande år. Varje röst ger oss energi att fortsätta kämpa, så ett stort tack till alla som valt att stödja oss! Vi vill också tacka våra sympatisörer som hjälpt oss i valrörelsen.
Men det viktigaste valet återstår! Vi måste bli fler för att kunna ge högern en rejäl fajt! Vi hoppas att du väljer att gå med oss i Kommunistiska Partiet eller vårt ungdomsförbund RKU, tillsammans är vi starkare!
Kontakta oss på kphelsingborg@telia.com om du är intresserad!
Men det viktigaste valet återstår! Vi måste bli fler för att kunna ge högern en rejäl fajt! Vi hoppas att du väljer att gå med oss i Kommunistiska Partiet eller vårt ungdomsförbund RKU, tillsammans är vi starkare!
Kontakta oss på kphelsingborg@telia.com om du är intresserad!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
