Folkets hus har i många år fått ett stöd på runt 800 000
kronor från kommunen för att kunna vara en billig eller i vissa fall gratis mötesplats för
föreningslivet. Över 100 organisationer håller bland annat möten, fester,
kulturevenemang och kurser i byggnaden. Vid årsskiftet drogs stödet in och nu
har borgarna och SD röstat ner en ny bidragsansökan. Efter beslutet slår ABF
larm om att det anrika huset måste säljas.
På mötet i
kommunstyrelsen sa polisen och kommunalrådet Christian Orsing (M), ”Vi ska inte
använda stadens medel till att stödja socialdemokratiska
stödtrupper!”.
-
Från borgarna handlar det om klasshat och från SD om
både dumhet och hat mot arbetarrörelsen, säger Julius Nilsson från Kommunistiska
partiet i Helsingborg.
Även om syftet
är att slå mot Socialdemokraterna har långt ifrån alla föreningar koppling till
arbetarrörelsen. Bland föreningarna finns till exempel Gammeldansens vänner och
dartklubbar. Teaterensemblen Stumpen, som bland annat består av hemlösa,
repeterar och har sin scen i huset. Efter beskedet säger deras ordförande Hans
Polster, ”Man kan bli revolutionär för mindre! Sveriges äldsta Folkets hus ska
säljas ut till bostäder”.
SD:s politiker
säger att man inte kan favorisera PRO. Men alla pensionärsorganisationer i
Helsingborg har gratis hyra, något SD-politikern inte kände till. Borgarna hävdar att grunden för bidraget inte finns kvar
eftersom ABF köpte Folkets hus av kommunen 2006. Men den tidigare kommunchefen
säger att stödet just var utformat och knutet till ABF:s köp av huset.
Inför hotet om indraget bidrag har många engagerat sig.
Över 3000 namn samlades in på en dryg vecka och många föreningar har protesterat
och skrivit insändare. Efter beslutet säger PRO Helsingborg att det inte finns
någon lokal där de får plats.
-
Vi får hoppas att sista ordet inte är sagt än. Huset
är viktigt för föreningslivet i de hårt utsatta stadsdelarna runt Söder, säger
Julius Nilsson.
Proletären
Helsingborg
”Både Rut-företagare och anställda är ofta invandrarkvinnor, det vill säga den grupp i samhället som har det svårast att komma in på arbetsmarknaden”. Citatet kommer från en högerdebattör i en insändardebatt med medlemmar från Kommunistiska Partiet i Helsingborg i lokalpressen. När allt pekar på att Rut är dyrt för staten och ger få jobb har högern ett behov av att kunna visa att också utsatta grupper har något att hämta från de välmåendes städbidrag. Men nu visar högskolan i Kristianstad att invandrare med dåliga språkkunskaper inte är de som anställs av Rut-företagarna. I städbranschen i stort är 44 procent födda utomlands, jämfört med 15 procent av arbetskraften totalt.
Men i Rut-sektorn, där 93 procent av uppdragen är städning, är motsvarande siffra bara 22 procent och andelen är minskande. Bara knappt 12 procent av de som anställts de senaste 12 månaderna är födda utomlands.
Det viktigaste skälet till varför de anställda sökt ett Rut-jobb är arbetsbrist av olika slag till exempel ofrivilligt deltidsarbete eller hotande arbetslöshet. Få har aktivt sökt sig till branschen och bara ungefär åtta procent av dem som fått Rut-jobb är arbetslösa invandrare. Undersökningen visar också att de flesta Rut-anställda har goda språkkunskaper och längre utbildning än i resten av städbranschen. Forskarna ser en möjlig förklaring i att företagen och kunderna efterfrågar arbetskraft som behärskar det svenska språket.
En annan undersökning har kommit fram till att andelen födda utomlands är betydligt högre, drygt 50 procent. En trolig förklaring är att högskolan i Kristianstad undersökt företag med minst fem anställda, medan tidigare undersökning (med betydligt färre svarande) haft en majoritet av företag med 1-4 anställda. Forskarna drar slutsatsen att det finns två hushållsbranscher. En svart där många med utländsk bakgrund arbetar och en vit som domineras av inrikes födda.
Tidigare undersökningar har pekat på att efterfrågan på svarta tjänster är fortsatt stor och till och med ökande, trots Rut. Att svarta jobb ska ha blivit vita motsägs av en enkät från Skatteverket som 2011 visade att bara sex procent av Rut-kunderna gått från svarta till vita tjänster. I högskolans undersökning svarar hela 22 procent att de tillfrågats av kunder om de vill arbeta svart.
Man kan konstatera att en del av undersökningens frågor är okontroversiella att svara på: Var man är född, vilken utbildning man har och vad man jobbat med tidigare. Annat kan vara känsligare. Enligt undersökningen tycker hälften att de har bra betalt och fyra av tio trivs med det som kallas flexibla arbetstider. Forskarna skriver att Rut-anställda trivs med sitt jobb, inte minst arbetstiderna som går att kombinera med familjeliv. Vi ska alltså tro att 18.500-19.500 kronor upplevs som en bra lön och att de i övrigt så hatade delade turerna skulle upplevas som positiva av många.
Har folk vågat vara ärliga? I följebrevet finns löften om anonymitet, men samtidigt är det Rut-företagens arbetsledare som distribuerat enkäten.
Julius Nilsson
Men i Rut-sektorn, där 93 procent av uppdragen är städning, är motsvarande siffra bara 22 procent och andelen är minskande. Bara knappt 12 procent av de som anställts de senaste 12 månaderna är födda utomlands.
Det viktigaste skälet till varför de anställda sökt ett Rut-jobb är arbetsbrist av olika slag till exempel ofrivilligt deltidsarbete eller hotande arbetslöshet. Få har aktivt sökt sig till branschen och bara ungefär åtta procent av dem som fått Rut-jobb är arbetslösa invandrare. Undersökningen visar också att de flesta Rut-anställda har goda språkkunskaper och längre utbildning än i resten av städbranschen. Forskarna ser en möjlig förklaring i att företagen och kunderna efterfrågar arbetskraft som behärskar det svenska språket.
En annan undersökning har kommit fram till att andelen födda utomlands är betydligt högre, drygt 50 procent. En trolig förklaring är att högskolan i Kristianstad undersökt företag med minst fem anställda, medan tidigare undersökning (med betydligt färre svarande) haft en majoritet av företag med 1-4 anställda. Forskarna drar slutsatsen att det finns två hushållsbranscher. En svart där många med utländsk bakgrund arbetar och en vit som domineras av inrikes födda.
Tidigare undersökningar har pekat på att efterfrågan på svarta tjänster är fortsatt stor och till och med ökande, trots Rut. Att svarta jobb ska ha blivit vita motsägs av en enkät från Skatteverket som 2011 visade att bara sex procent av Rut-kunderna gått från svarta till vita tjänster. I högskolans undersökning svarar hela 22 procent att de tillfrågats av kunder om de vill arbeta svart.
Man kan konstatera att en del av undersökningens frågor är okontroversiella att svara på: Var man är född, vilken utbildning man har och vad man jobbat med tidigare. Annat kan vara känsligare. Enligt undersökningen tycker hälften att de har bra betalt och fyra av tio trivs med det som kallas flexibla arbetstider. Forskarna skriver att Rut-anställda trivs med sitt jobb, inte minst arbetstiderna som går att kombinera med familjeliv. Vi ska alltså tro att 18.500-19.500 kronor upplevs som en bra lön och att de i övrigt så hatade delade turerna skulle upplevas som positiva av många.
Har folk vågat vara ärliga? I följebrevet finns löften om anonymitet, men samtidigt är det Rut-företagens arbetsledare som distribuerat enkäten.
Fakta och bakgrund
Rut-anställda
- Medelålder: 42 år.
- Andel kvinnor: 80,6 procent (hotell- och kontorsstädare 78 procent kvinnor).
- Utrikes födda: 22,4 procent (motsvarande andel bland samtliga anställda 15,2 procent, och bland städare 44 procent).
- Mer än var tredje arbetar i Rut-företag med 10-19 anställda och nästan lika många i företag med 5-9 anställda.
- Genomsnittslönen för heltid vid hushållsarbete är 18.500-19.500 kronor per månad.
- Rut-avdragen är till 93 procent städning, 9 procent snöröjning och trädgårdsarbete och en procent barnpassning.
- Högskolan i Kristianstad har fått in 249 svar på sin enkät från 86 arbetsställen. Företagen finns i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg. Högskolan ska göra ytterligare två studier. En om arbetsvillkoren och en om förekomsten av besvärliga kunder, hot, våld och sexuella övergrepp.
Julius Nilsson






