Historien om Viggo, senare Becton Dickinson, är historien om samhällsnyttig produktion, stora vinster och flytt av svenska industrijobb till låglöneländer. För någon vecka sedan åter uppmärksammad av HD.
Det anrika medicinföretagets öde har drabbat många företag.
Stora vinster är inte nog. Mer pengar finns att hämta om
produktionen flyttas ut och då finns varken lagstiftning eller politiska vilja
att stoppa det som pågår.
De tre fackföreningarna på Viggo tog strid för jobben, men i
svensk politik finns det bara ett parti – det kommunistiska – som kräver att
samhället ska gå in och stoppa flytt av samhällsnyttig produktion när kapitalet
vill flytta jobben till utlandet.
I HD:s långa reportage stod det klart att starka krafter
verkade mot den svenska fabriken. Redan en tidigare vd hade under många år fått
kämpa mot engelska ägare för att försvara produktionen.
Ägarna gillade de höga vinsterna och personalens tekniska
kunnande. Men sjuklön, föräldraledighet, studieledighet och sammanhängande
sommarsemester störde rejält. Vd:n lyckades ändå freda fabriken på 90-talet och
till och med få investeringar till Helsingborg. Men sedan började plundringen.
Forskning och maskinbyggnad flyttades till USA, mot en vilt protesterande
direktörs vilja. Naturligtvis fick han sluta.
Knappt 15 år senare satt en annan vd och administrerade
nedläggningen. Nu var det amerikanska ägare som gillade vinster men inte
arbetare med rättigheter och välfärd. Amerikanerna hade också sett till att få
en vd med mer ”moderna” värderingar. Så här i efterhand är han kritisk mot
facken. De borde inte ha tagit strid för jobben utan riktat in sig på att göra
nedläggningen som smidig som möjligt. I HD-artikeln gråter han ut om attacker
från personalen. Misstänker starkt att han fick vad han förtjänade. Det gjorde
också amerikanske vice vd:n som kallades plundrare och girigbuk av
demonstrerande Viggo-arbetare efter nedläggningsbeskedet.
När tidigare anställda nu bygger upp en ny verksamhet och
ett nytt företag hamnar viss produktion i Sverige, medan den huvudsakliga
tillverkningen finns i Indien. Här finns olika förklaringar som vi inte behöver
gå in på. Räcker att konstaterar att fabriken på Gåsebäck hade kunnat gå för
full maskin.
Vad lär oss den här historien?
- Kapitalet
vill inte att arbetare ska ha det välstånd och den välfärd som dess
samhällssystem sägs skapa.
- Hur vi än
plundras anser vår kapitalist sig alltid tjäna för lite.
- Så länge
det kapitalistiska löneslaveriet består är vi inte trygga hur bra vi än presterar
på våra arbetsplatser.
- Socialismen
behöver hitta en dagordning.
Inlägg
